Ett slags liv

Visst är hösten den där perioden i ditt liv där man hinner med att reflektera, grubbla och planera. Visst är hösten den där perioden i livet när man liksom hinner ta sig tid att sitta ner med en bok i handen, en kopp te, och bara vara. I och med mitt totala träningsförbud har jag så många fler timmar på dygnet. De timmarna borde egentligen ägnas åt studier. Men det får vänta. Jag är en sån person som jobbar/presterar bäst under press. En begränsad tid. Det ordnar sig. Det gör det jämnt. Dessutom är kursens innehåll himla intressant och roligt. Det lägger sig liksom på minnet ganska så lätt.

Winnerbäcks nya platta har spelats på repeat här hemma i eftermiddag. Mamma gjorde en kort visit för att titta till läkningen av det stora hål som blev av visdomstanden. Det verkar gå ihop ganska så bra. Dessvärre blev det vissa komplikationer när de skulle lägga bedövning. I och med ett så stort ingrepp var hela underkäken tvungen att bedövas. En nerv bråkar lite med mig nu efteråt. Smärtan som man kan få när man slår i armbågen – elektriska knölen. Den stöten blir det i underläppen varje gång jag öppnar munnen. Det kan ta upp till 2 veckor innan det slutar. Hopp. Ännu mer prövning av psyket. Men det klarar jag.

Tedrickande varvas med att dicka Kombucha, fermenterat grönt te. Jag har rullat mjuka sushirullar till mig som jag ska avnjuta (så gott det går) till alla matprogram på tvn. Rökt lax, philadelphia, Wasabi, gurka & avokado. Simpelt, gott, protein – och fettrikt.

IMG_2827

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *